När resan är målet, 3

  

"När resan är målet"

Karin Boye

Avdelning 3: I Luften

 Nu blev det genast lite svårare, jag tänker bl.a. på den tråkiga 

Norwegian strejken som i dags dato drabbat över 100 000 resenärer. 

Foto eget

Utan att ta ställning till händelserna just nu när detta skrives, så

måste jag nog erkänna att idag är inte resan något som jag ser

fram emot. Här är det slutmålet som hägrar.

Men en gång i tiden så var just timmarna i luften något som man

såg fram emot.

Vi får backa till 1960-talet för att uppleva resan som den stora händelsen.

Min första flygresa skedde från Köpenhamn till Mallorca med Spies 

flygbolag Flying Enterprises DC 7:a.

Då var man smal och smidig så någon trängsel upplevde jag inte. Det

serverades en god måltid och dryckerna var väl tempererade.

Vilken resa, ville egentligen hem igen bara för att snabbt få flyga

igen.

Strax efter denna minnesvärda händelse så träffade jag Anne-Marie 

som arbetade vid Transair. 

Själv så blev mitt flygintresse så stort att jag beslöt mig för att

ta flygcertifikat.

Anne-Marie började på SAS, vilket plötsligt gav oss en massa fördelar.

Vi beslöt oss för att ta tillvara på varje tillfälle att flyga när vi hade

tid. Man skall veta att vi båda jobbade jättehårt och var inne på 

karriärstegen (vilket vi fortfarande är). 

Då skall man veta att det var inte bara med SAS vi flög utan alla

möjliga flygbolag, vilket gjorde att vi blev fruktansvärt bortskämda.

Då på 60 - 70 - 80 och 90:talet så var nästan varje flygning en upp-

levelse utöver det vanliga.

Upplevelse 1

Ett av världens största flygbolag på 1900-talet var Pan Am. Det var
också det flygbolag som först av alla satte Boeing 747 i trafik 1967.

Pan Ams första flight med 747:an. Foto nätet.

I egenskap av att Anne-Marie arbetade i SAS och med kundrelationer så 
kom en inbjudan att få följa med på en Flight med deras Nya Jumbo från
Amsterdam till New York, februari 1971. Vi skulle flyga från Amster-
dam en torsdag och hem på söndagen, det inkluderades en övernattning
på klassiska Commodore Hotel på Manhattan. Priset var någon hundralapp
och vi betalade några hundralappar till för ytterligare några hotellnätter.

Ett av minnena från denna fantastiska flygning var att när vi skulle
checka ombord så fick vi frågan "vilken film vill ni se"? Man visade
tre olika filmer (på riktiga dukar). Vi valde Gunga Din. Sedan bjöds
 det friskt på alla tänkbara drycker och måltiden var super vad jag 
minns. Detta var inte bara för oss två utan detta gällde alla i planet.

Foto nätet

747:an till SAS

Jumbojeten blev snabbt mycket populär. Lästa just att fram till och med
 2011 så hade Boeing levererat 1418 stycken 747:or.

SAS skulle inte vara sämre utan beställde tre stycken, varav en s.k. Combi
som hade ett stort utrymme för gods.

Huge Viking hette den första 747:an och följdes av Magnus.

Foto nätet

Att flyga med Huge eller Magnus Viking var även detta en höjdare.

Vi flög till Tokyo och New York ett antal gånger men även 747:or med Quantas,
 Alitalia, KLM, Air New Zealand, British Airways fick vi uppleva. 

Alla med jättefin service. En speciell grej som jag aldrig glömmer var
när vi de första gångerna flög med SAS Jumbo och skulle välja platser. 

Då hade man en stor tavla där alla platser fanns med. Här fick man 
själv riva av den tagg som satt på de säten man valde. Detta var innan
dataåldern.

Speciella Flygningar

En flygning bland många var någon gång i början av 70-talet när vi
skulle till London och skulle flyga med British Airways Trident.
(En flygplanstyp som troligen inte finns längre i trafik.) 

Som vanligt perfekt service och här fanns t.o.m. platser med
stolar i båda riktningar med ett bord för servering. 

Minns också när vi skulle landa på Heathrow i dimma sa kaptenen 
efter den perfekta landningen "detta var ännu en av våra automatiska 
landningar". 

Trident en föregångare till Boeing 727. Foto Airliners.net  

Hughes Airwest  

Howard Hughes startade detta spännande flygbolag som opererade i 
Kalifornien.  

Det var ett häftigt flygbolag målat i knallgullt och flygvärdinnorna 
var mycket "läckra". På den tiden var detta något som tydligen
lockade resenärer. Vi skull ta en sväng till San Fransisco med en 
eller två dagar i Las Vegas på vägen.

Vem ville inte flyga med Hughes?  Foto nätet

Det blev dock ett kort stopp i Las Vegas, eftersom vår hotellbokning
inte fungerade och hela staden var överbokad. Det var bara att ta
sig tillbaka till Flygplatsen. Bara för att göra en elegant sorti så tog 
vi en läcker Limousine dit.

När vi väl steg på vårt plan igen så visade det sig att det var samma
flygplan och samma besättning. Planet hade varit på en annan route
och skulle nu fortsätta till San Fransisco. Att det bjöds friskt på Cham-
pagne ombord liksom vid flygningen dit och i Limousinen var naturligtvis
en viss tröst denna för övrigt misslyckade dag.

Foto nätet

Plötsligt så hände det något

Ett flygbolag som kom på ett nytt koncept, lågprisflyg. Detta var
Ryanair tätt följd av Easyjet.

Nu skulle alla få möjlighet att resa med flyg. En tur till London, Frankfurt
och andra spännande platser var inte längre förbehållit de som hade det
gott ställt. En jättebra idé som snart fick efterföljare som Norwegian 
som bildades i början av 90-talet.  

Ryanair föregångaren i Europa till lågprisflyget, här på Bournemouth Airport
Foto eget

Inte längre gratis drycker, mat eller annat som man skämt bort
 passagerarna med. Ville man ha något så fick man betala. Dessa
flygbolag växte snabbt samtidigt som problemen hopade sig för 
de stora drakarna. 

Samtidigt försvann Karin Boyes "När resan är målet" och flygresan
förvandlades till en transport från punkt A till Punkt B.

Men lågprisflyget hade kommit för att stanna. Flygplatserna fylldes
med förväntningsfulla resenärer. Man skulle flyga och hälsa på
kompisar, kusiner, mm. Man kunde utan alltför stora summor åka
till avlägsna platser som annars hade varit omöjligt för många. 
Man kunde åka för en hygglig slant till Kryssningsfartygen och de
stora resebyråerna och bussarrangörerna kunde till vettiga priser 
flyga folk till nya spännande destinationer.

Vad tycker jag?

Efter att upplevt "den gamla goda tiden" så är jag beredd att göra
avkall på den gamla devisen. Jag har flugit med många flygbolag
som erbjudit resor till bra priser. Bl.a. Norwegian som jag bara har
haft gott att säga om, tills nu. 

Men detta med lågprisflyg har också gjort det allt jobbigare med 
att resa.

Då tänker jag fr.o.m. man anländer till flygplatsen i mitt fall
Köpenhamn. 

Köer köer köer. 

Givetvis så gör jag min incheckning på nätet, det skulle gå snabbare
sa man, vet i katten om detta stämmer. Sedan till Sequrity, ny kö,
av med livremmen och måste hålla uppe byxorna med ena handen 
och dokument med andra. Svetten har börjat rinna ner för kinderna.

Rakt in i Taxfree shoppen som är jättestor och som man om man
har tur kan vackla ut ur en bra stund senare.

Sedan väntar en promenad, en lång sådan. Äntligen framme vid
Gaten. Ny kö att komma ombord. Trängsel med en massa väskor
och i sämsta fall så är ens bagagehylla proppad med väskor och
ryggsäckar.

Foto eget

Därefter några timmars avkoppling innan det är dags att landa.

Planet kanske parkerar på plattan, ny trängsel när man skall av och 
när man så småningom anländer till Terminalbyggnaden så nya 
köer och långa promenader.

Fast i ärlighetens namn så fanns det en hel del av ovanstående problem
 även på den "gamla goda tiden".

Man kan fortfarande känna 
sig som kungar. 

Då tänker jag på de stora Asiatiska flygbolagen, Emirates, Singapore
Airlines, Thai m.fl. Dessa flyger också till bra priser men har full
service även till oss som sitter i Apklassen. 

Foto Airliners net

Emirates 

Emirates har 57 st A380 i sin flotta. Dessa rymmer 525 passagerare
i tre klasser. 

Den största A380 är 900-versionen som rymmer 960 passagerare.
 Denna har ännu inte levererats till något flygbolag.  

Airbuskoncernen har levererat totalt 154 A380 hittills och har en
 orderstock på 317 A380.     

Trångt i luften. Foto eget

 Övrigt
   
 Detta med de förmånliga priserna på flygresor som anställd på 
SAS var en fantastisk möjlighet att se sig omkring i hela världen.

Detta var något som ansågs viktigt för anställda inom flygbolaget  
eftersom det gav en viktig inblick i verksamheten mm.

Det fanns dock en hake, man kunde inte åka som bokad passagerare 
utan var alltid Stand By resenär. När man var på resa så var det viktigt
att man höll kontakten med bolaget och anmälde sig inför hemresan.

Det innebar att man inte visste om man kom iväg när man skulle men
värre var att hemresan var ofta ett vågspel. Vid eventuella problem så
var vi de sista som fick hjälp, helt naturligt. Redan när man kom till slut-
målet så startade man med att kolla när man skulle kunna komma hem. 
Jobben väntade. En 14 dagars semester t.e.x. i Australien kunde 
förvandlas till endast 8 à 9 dagar p.g.a. överfulla flyg.

Själva höll vi på att bli "avkastade" i Bagdad mitt i natten i samband
med en mellanlandning. Nästa plan skulle gå först om några dagar
"mitt i natten".

  Dessutom så var inte biljetterna gratis och man fick också skatta
för förmånen. 

Foto eget 

Bästa Hälsningar
Kenneth

Ps, om min egen flygning 1969 får Ni tyvärr vänta ytterligare någon 
vecka på. Jag kommer ha ännu en blogg med Karin Boye temat.

Bussar