Mellan två bloggar

Höörs hemtrevliga Gästis mitt i byn

Mellan två bloggar

Jag har alldeles nyligen lagt in en blogg som skulle innebära en

inledning på ett stort äventyr.

Men så kom Amiralens Storbands konsert hos Jazzklubben i Höör

 igår, fredag, emellan. 

Förvisso så har bandet varit väldigt aktiva på senare tid, vilket

är mycket trevligt när man följer dessa sympatiska och ruskigt

bra musiker vecka ut och vecka in.

Men att blivit inbjudna av en av Skånes mest meriterade Jazzklubb

är ju lite speciellt. 

Veckan innan konserten så rapporterades det en blygsam biljett-

försäljning men efter diverse aktiviteter så sa det tjong och 

Kulturhuset Anders i Höör var plötsligt knökfullt. Allt slutsålt

på konsertdagen.

Kulturhuset Anders var en stor positiv överraskning. Rymligt, högt

till tak och smakfullt inrett med läckert röda biografstolar.

En gammal vän Lars Jernryd (f.d. trummis hos Leif Uvemark)

skötte ljudet med den äran även om det inte var 100% från

början. Andra avdelningen satt som smäck däremot.

Själv så var det en högtidsstund för mig och Anne-Marie. Speciellt

för undertecknad som på senare tid fått kontakt med en gammal 

lumparkompis, Gustaf Malmström. Det är c:a 50 år sedan senast.

Vi gjorde värnplikten på A3 som ligger utanför Kristianstad

i början av 60-talet. Gustaf hade under en tid kommit in på en 

av mina bloggar och efterhand förstått att jag var en av hans

gamla vänner. Det var ett kärt återseende. Att sedan Lars

Jernryd var officer på samma regemente gjorde inte saken sämre.

Jo det var ju musiken

Konserten handlade om Basie och Sinatra. Detta ämne hanterar

bandet som om det inte spelat annan musik men man förfogar

över c:a 500 låtar/arrangemang. Till detta c:a 50 av Harry Arnolds

orginal arrangemang.

Men så har man ju en sångare som Petri Soikkeli som lyfter hela

 bandet till en högre nivå. 

Hade Petri bott i Stockholm så hade han uppmärksammats på

ett helt annat sätt än här i Skåne.

Fast vi är glada över att få ha Petri här nere.

Petri Soikkeli

  

Petris och bandets All of Me och Mack the Knife är några riktiga

höjdare. I min ungdom var en av mina favoriter Bobby Darin, som 

tyvärr gick bort vid unga år. Hans version av "Mack the Knife" var

suverän men Petris är på samma nivå.

När sedan Petri och bandets ledare (Anders Åhlin) sjunger scatsång

i "All of me" så knakar det i Kulturhusets väggar.

Anders Åhlin

När Anders Åhlin på Jazzklubbens begäran lägger in 

Midnight Sun Never Sets i programmet så suckar publiken av välbehag. 

Jag har hört många spontant säga "bättre än Arne Domnerus"

Vete katten om dom inte har rätt.  

Nu tycker säkert många att jag är färgad i min beundran av bandet.

Det stämmer nog men vart man drar fram så är det fulla hus med

 få undantag. 

Sedan är det upp till publiken att tycka till och vad man tycker 

pekar bara i en riktning.

Till höst blir det några föreställningar på Johannamuseet, temat är

hemligt än så länge.

Johannamuseets Bengt Almkvist skickade ett mail för några dagar 

sedan och berättade att en föreställning redan är slutsåld!!

Vi har åkt med Orientexpressen

Idag var Orientexpressen på genomresa i Malmö. Jag och Anne-Marie

störtade ner till Malmö C för att få en titt på det exklusiva tåget.

I  

Nja,nu var det väl inte den riktiga eller så var det den riktiga

 Orientexpressen eller ORIENT-EXPRESS som det stod på vårt

tågs vagnskyltar.

Det var för c:a 20 år sedan vi tvingades att ta tåget från Wien 

till Frankfurt. Det hade blivit strul med vårt plan till Köpenhamn

så vi tänkte istället ta tåget till Frankfurt för en övernattning 

och nästa dag flyg till Köpenhamn.

Vårt Orientexpresståg var smutsigt, ostädat och direkt 

motbjudande. Massor med folk överallt.

Så var det med det...

Jo förresten vill Ni höra och se Petri i Mack the Knife och Petri

tillsammans med Anders Åhlin Scratsjunga All of Me så gå in

på 

www.youtube.com/malmoearena

peka så kommer Du dit.

Åter till förra bloggen: på tisdag smäller det.

Kenneth o Anne-Marie

foton: Kenneth Svensson 

Musik man aldrig glömmer

Musik man aldrig glömmer

Johannamuseet den 18 och 19 september

Frank Sinatra och Count Basie, smaka på den. Amiralens Storband

svarade för ännu två minnesvärda konserter, den 8:e och 9:e fullsatta

på Johannamuseet. Det var för fjärde året i rad som bandet bjöds 

in för att låta publiken minnas gamla storheter inom musiken.

Kan man tänka sig en bättre miljö för nostalgikvällar?

Det började för fyra år sedan

när Harry Arnold Sällskapet tillsammans med Museet presenterade

en Harry Arnoldutställning som årets tema på museet. Bengt (Almkvist)

som drivet detta fina och välskötta museum ville ha landets bästa

band för detta ändamål, d.v.s. Amiralens Storband som ju har anor 

från Harry Arnoldtiden (Harry Arnold avled 1971). 

På så sätt så skapades en tradition med Museet och Amiralens

Storband (som ännu en gång återkom till Museet). Man har tidigare,

utöver Harry Arnoldtemat, haft Glenn Miller och folkkäre Östen

Warnerbring tema. Nu var det dags för två av jazzens riktigt

stora, Frank Sinatra och Count Basie.

Och vilka konserter det blev. 

Med Basieklassikern One O´clock Jump startade konserten

d.v.s. efter den traditionella Stand By som ju var Harry Arnolds

och är bandets signaturmelodi. Därefter så var det fullt tryck

under den drygt två timmar långa konserten. Här fanns låtar som

Splanky, April in Paris, Lil´Darlin, Fly Me To The Moon, Doin´Basie´s
 Thing, New York New York för att nämna några låtar av de 23 som 
framfördes av bandet och inte minst Petri Soikkeli, som enligt 
min uppfattning tillhör en av landets två tre främsta Sinatra tolkare.    

Att man sedan har Jan Olson (Jolson) som presentatör gör inte 

saken sämre. Jan var nyligen hemkommen från Stockholm och

Berwaldhallen där han handplockats av bl.a. Bengt Hallberg,
som firade sin 80 års dag tillsammans med vänner från Svensk 
jazzelit.

 Jan svarade för presentationen av konserten i en fullsatt 

konsertlokal (1400 personer). 

Jan Olsson har en fantastisk humor och presenterade programmet 

på ett kunnigt, elegant och humoristiskt sätt. Han lyckas dessutom

 enkelt och elegant komma ur de få pinsamheter som kan uppstå.

Åter till konserterna

Den riktiga tändningen kom i klassikern April in Paris, d.v.s. när

man körde om de sista takterna på Basiemanér inte bara en gång 

utan två. 

Jag har sällan hört trumpetarna trycka på så som här, speciellt

i de andra och sista takterna. Då stönade inte bara bandet utan 

även publiken behövde torka svetten ur pannan.    

   

På tal om trumpeter så vill jag gärna lyfta fram Bertil Palms 

fina solo i den sköna Lil´Darlin som komponerats och arrangerats 

av Neal Hefti. Kvällen finaste soloprestation.

Man får inte heller glömma bandets ledare Anders Åhlin som lett

bandet i 21 år. Anders bidrog i ännu en av kvällens höjdpunkter
när han tillsammans med Petri scatsjöng i All of me.

Han blev tillfrågad 1991 om han kunde tänka sig att ta över bandet

 sedan legendaren Stig Frölander (som startade bandet 1971) avlidit.

Anders svarade att han kunde tänka sig att pröva och på den vägen

är det, fortfarande efter 21 år!

Anders Åhlin, Petri  och man skymtar också Sigge Goldmann men även en av
museets fina musikmaskiner

Johannamuseet

www.johannamuseet.se

Nästa år fyller museet 30 år. Det var Bengt Almkvists fader Manfred

som startade Museet ute på den Skånska landsbygden strax utanför

Skurup. Manfred åkte bygden runt och samlade ihop en massa 

intressanta prylar, stora som små. Men Manfred var inte bara samlare

utan han var också en teknisk begåvning som såg till att det han

fick ihop skulle fungera. Det gällde bilar, musikmaskiner och allt

annat som fungerat en gång i tiden.    

Den stora tillgången är inte bara prylar av diverse art utan

 Bengt och hans medarbetare måste lyftas fram. Dessa är alltid 
mycket vänliga och tillmötesgående och tycks stortrivas dessa
kvällar.

Konserter av ovanstående art kräver både svett och tårar och 
mycket arbete. 

Här skall flyttas massor med ömtåliga förmål, byggas upp 
en stor scen, bredas mackor (ett par hundra räkmackor under
 två kvällar går åt). Sedan skall allt återställas så att 
museets vanliga besökare får valuta för entrén.

En tillbyggnad är på gång. Bengt har berättat att det finns många

fina föremål, som väntar på att visas upp för allmänheten, men 
som är magasinerade i väntan på en utökning av museets ytor.  

Nu på söndag 

så blir det ännu ett besök på ett museum. Då arrangerar KAK Syd 
ett besök på ännu ett av våra skånska pärlor d.v.s. Autoseum i 

Simrishamn. Jag har varit där i juni 2009 och var mycket impo-

nerad av dess samling. Efter mitt besök så har man tagit över en 
mycket fin bilsamling från Skokloster i Uppland samt så har 
Nisse Nilssons förnämliga samling på museet nu utökats. 

Kolla länken nedan så kan Ni läsa om Skoklosters bilsamling:
http://www.bilsport.se/news.php?id=51638

Nästa blogg kommer att innehålla en rapport från detta besök.

www.autoseum.se


Beträffande förra bloggen där jag berättade om ungdomsgänget som 
plågade professorsgatan och dess omgivningar så lovade jag komma
 tillbaka i min nästa blogg, d.v.s. denna. Jag lägger det på is tills-
vidare men lovar att återkomma.  

På återseende
Kenneth

foton: Undertecknad

Klicka på bilderna så förstoras dessa.
 
Nytt på fotobloggen: Norgekryssning med Vision of the Seas
www.kennethsvardagfoton.blogspot.com

Min Youtubesida med bl.a. videos med Amiralens Storband
(Nu över 70 000 besökare)
www.youtube.com/malmoearena