Vi jämför Kryssningsrederier

Atlanten tredje gången  

Sista anhalten på vår Atlantkryssning var Bahamas. Åtta dygn efter vi

lämnade Lissabon så landsteg vi i Nassau, huvudstaden på Bahamas.

Vi hade besökt Nassau en gång tidigare för sådär 20 - 30 år sedan. 

Minnet därifrån var att detta var en turistfälla, vilket detta besök 

bekräftade. 

På Bahamas lever man nästan enbart på turism. Alla kryssnings-

fartyg som kryssar på Karibien anländer någon gång till ögruppen 

som består av 700 öar, varav 30 är bebodda.  

Det var häftigt att komma dit eftersom hela fem kryssningsfartyg

inklusivt vårt var där samtidigt.

Norwegian Breakaway

Norwegians nyaste fartyg var ett av de fem fartygen som besökte

Nassau denna dag. Fartyget sjösattes i April i år och var nog ett

av de läckraste kryssningsfartygen jag studerat utifrån. 

Ännu ett Norwegian kryssningsfartyg var på besök i Nassau.

Norwegian Sky som har varit med ett antal år.

Ett av världens största kryssningsbolag Carneval Cruises Estacy 

anlände också

På plats när vi anlände var Royal Caribbeans Enchantment of the Seas. 

Ett fantastiskt skådespel när dessa bjässar lade till resp. lämnade

den eleganta kryssningshamnen.

Sammanfattning

Detta var vår 17:e havskryssning, inte den 18:e som jag har skrivit

tidigare. Till detta kommer 4 flodkryssningar.

Vi har kryssat med:

MSC 8 ggr

Costa 5 ggr

Royal Caribbean 2 ggr

Norwegian 1 gång

Celebrity 1 gång (= den senaste kryssningen) 

Vi har försökt att jämföra och bedöma de olika fartygen och

rederierna vi kryssat med och kommer fram till att detta inte är

så enkelt som vi trodde.

Till att börja med så vågar jag påstå att alla rederierna är utmärkta

och gemensamt så är service, mat, hytter och fartygens trivselfaktor

mycket stor.

MSC och Costa är de som är störst på våra breddgrader, 

båda rederierna är Italienska. 

MSC Magnifica (294 m) i Köpenhamn.

Fartygen har mycket gemensamt, det som utmärker sig här är

Costa vars fartyg har mycket konst och är mest exklusivt invändigt.

Deras Italienska aftnar är i jämförelse med MSC:s motsvarande i

en klass för sig. Jag har ofta retat mig på MSC:s hissar som man

ofta får vänta på medan Costas har större tillgänglighet.

Costa Deliziosa (294 m) Ådalsnäs.

Negativt är att alla meddelanden går ut på Italienska, Spanska, 

Engelska, Tyska, Franska. Det betyder att man måste tragga 

igenom alla meddelanden på dessa språk. 

Royal Caribbean Independence of the Seas (339 m) Funchal.

Norwegian Jade (295 m) Teneriffa.

 Royal Caribbean liksom Norwegian kryssar ofta också i våra 

farvatten. Båda dessa rederier är i dag Amerikanska med Norskt 

påbrå. Norwegian gör stor sak av sina Freestyle Cruises, vilket

innebär att Du själv kan välja tider och restaurang när Du skall

äta middag. Du kan också själv enkelt bestämma när Du skall

 lämna fartyget efter kryssningen. 

Celebrity Infinity (294 meter) Vigo.

Den senaste kryssningen var med Celebrity (Infinity). Detta

rederi ingår i Royal Caribbean koncernen liksom Alzamar vilket

vi inte kryssat med någon gång. 

Celebrity är också Amerikanskt och har en halv stjärna mer

än då övriga i jämförelsen, 4,5 mot 4,0.

Här fanns samma koncept som på Norwegian att man kan äta 

när man känner för det. Man har förvisso två sittningar men på

 en Atlantkryssning så ändras tiden nästan dag för dag.

 Man hade också gott om bord om man ville sitta för sig själva 

och utrymmet mellan borden (stolarna) var bra tilltagna, detta

gällde även frukostrestaurangen. 

Det läckraste fartyget

Om man skall utse det läckraste fartyget vi kryssat med så blir

det Royal Caribbeans Independence of the Seas. 

Detta var vår första Atlantkryssning av tre 2010 

på sträckan Fort Lauderdale - Southampton

  

Inte bara för det är det största kryssningsfartyg vi kryssat med 

utan för dess fantastiska interiör med en nästan 300 meter lång

Galleria full med pubar, små restauranger shoppar och allt annat

som gallerier innehåller.

Sedan hade fartyget utöver sin stora teater även en isshow som höll

mycket hög klass.

Independence har två systerfartyg, Liberty och Freedom of the Seas.

Avslutningsvis 

Kära läsare av bloggen, jag vet inte om ni blev så mycket klokare av

min jämförelse men samtidigt så har vi aldrig upplevt ett dåligt

fartyg eller varit med om en kryssning som inte varit av hög klass.

Ibland har man klagat över en måltid för att nästa dag och nästa

njuta av superläckra måltider.

Mitt tips: Testa själva

Good Luck

Kenneth

foto: Kenneth och Anne-Marie 

  
Atlanten väntar på allvar

Det var inte utan att man kände en viss oro när man nu efter Lissabon

 på allvar skulle tampas med Atlanten i drygt sju dygn framöver. Stormen 
i Biscaya (läs förra bloggen) hade fått oss att undra, var detta bara

början månntro?

Men Atlanten tyckte nog att vi fått nog och visade upp sig från sin

finaste sida dag efter dag.

Fast helt utan dåligt väder var vi inte alltid. På morgonen när man tog

sin första nypa luft på balkongen så syntes ofta inte ett moln på himlen.

Två timmar senare så tornade ofta svarta moln upp sig runt om och 

ytterligare något senare så öppnade himlen sig i veritabla ösregn för att

snart släppa fram solen igen. Mycket fascinerande. Någon större sjö

blev det sällan och vi var ju dessutom vana sjöbusar vid detta laget.   

En skön stund på akterdäck

Men så öppnade himlen sig (då och då)

Först lugnt och skönt men så kom regnet 

så blev det fint väder igen

Solnedgångarna var fantastiska


Underhålling ombord

Damen bakom pianot heter Tina Lorusso och är anställd av Royal Caribbean
som musikansvarig. Celebrity liksom Azamar Cruises ingår i Royal Caribbean
kryssningskoncern.

Hennes uppgift är att svara för att banden och musiken håller högsta kvalité. 

Fartygets lilla storband var av hög klass. Spelade upp till dans, svarade för några jazz-
konserter samt för musiken till showerna mm. 

Underhållningen bestod bl.a. av två shower med Broadwaykaraktär, mycket bra sådana. 

Seonaid Aitken, Skottland, tog publiken med storm. Hon hanterade fiolen och
pianot som de vore hennes bästa vänner och sångrösten var det inte heller
något fel på.

Men också av fantastiska entertainer som till vardags underhåller i Las Vegas.


Underhållningen var fantastisk, det vimlade av (internationella) kändisar
vilket jag förstod efter att Googlat på flera av dessa.

 Namn som Stewe Hewlett (illusionist) som bland annat ärades 
"Årets Bästa Teatershow 2013" i England. 

Musikern och yrvädret Seonaid Aitken drog ner applådåskor.

Komikern Don Gawind känd från bl.a. David Letterman show,

Brooks Aehron (bilden) konsertpianist med massor med humor, 

Jack Walker en sångare från Skottland som framträder på de 
största scenerna i Las Vegas. 

Mike Doyle sångare som framträtt på massor av Kryssningsfartyg. 
(Hans show missade vi tyvärr.) 

Fartygets teater var nästa alltid fullsatt. Här serverades det drinkar vid platserna.
Teatern rymde c:a 1000 personer.


Beträffande underhållningen ombord så gav de flesta av underhållarna extraföreställningar på eftermiddagarna

Ombord fanns även en jazztrio från Dallas, en pianist och en gitarrist som spelade
var för sig i barer mm. Damerna på bilden kom från Ukraina och gav flera 
konserter dagligen i bl.a. kaffebaren.

 Fartyget övrigt

Det var mycket läckert ombord. Fartyget är drygt 294 meter långt men
man tar "bara" 2400 passagerare. Det betyder att det var luftigt i
Restaurangerna i motsats till ex.vis MSC. Bra plats mellan bord och 
stolar. Ville man sitta för sig själva så fanns det gott om bord för två. 

Numera är jag inte speciellt förtjust i de större fatygen. Jag vill gärna 
slippa köer till frukostbuffén, till hissarna och annat som kan
skapa irritation.     

Huvudrestaurangen i två våningar var mycket luftig och hade gott om plats så att
man slapp att trängas med folket runt om.

Kokt Atlantlax med Hollandaisesås, en av många läckra måltider ombord.

Maten var av mycket hög klass, kanske t.o.m. den bästa maten vi upp-
levt på en kryssning (svårt att komma ihåg alla 21 kryssningars mat).

Massor med Aktiviteter

Efter frukosten så är det dagligen klockan 9.30 gymnastik. Klockan 10 så
berättar kaptenen om dagens väder och händelser i fartygets högtalar-
system och i TV. 

Vi har kvällen innan fått program om vad som händer och denna dag så
visar man bl.a. hur man skall tillaga fisk, något som jag retligt missade.
Konstauktion dock inget för undertecknad, möjligtvis för att få ett glas
 skumpa förstås. Akupunkturseminarium, föredrag om Beatles med musik, 
danslektion i Zumba mm. 

Teatern har ett tema Columbus goes West. Så är det musik under dagen
 bl.a. vid poolen med ett s.k.. Party Band. 

Detta var bara ett utdrag av vad som man kan sysselsätta sig med.

Själv hade jag tagit med en läsplatta och en Laptop typ mindre modell.
Laptopen hade jag med för att redigera foton efterhand och slippa när
man kommer hem. Det blev drygt 1000 foton, mer eller mindre bra.

Med oss hade vi Jonas Jonassons helt dagsfärska bok Analfabeten som 
kunde räkna. Över 400 sidor men helt crazy. Sedan hade Anne-Marie
laddat upp med flera böcker men jag hann bara med Analfabeten.  
Jag hade också samlat på mig ett antal motortidningar och liknande
 som jag sparat till kryssningen.  

Beträffande vår kapten Anastacios Lekkas så var han mycket mån om
kontakten med passagerarna. Han fanns ofta på däck och visade upp sig 
och pratade gärna med sina resenärer. Samma sak med de flesta
 befälen som också månade om kontakterna ombord.    

Till slut vår hytt

Hytten med balkong var mycket trivsam. En 27 (32?) tums platt TV var
perfekt. Normalt så snålar många rederier på TV skärmarnas storlek.

Vi närmar oss Bahamas 

Vi har några dygn kvar till Bahamas och värmen har på allvar slagit till.

I nästa blogg så blir det några rader om Bahamas. Jag kommer också
att betygsätta kryssningsfartyget och jämföra med våra tidigare 
kryssningsupplevelser. 

Hoppas att Ni hänger med hela vägen.

Bästa Hälsningar
Kenneth och Anne-Marie 
foton: undertecknade

Nostalgisk Kryssning

Jag sitter just och försöker att samla mina tankar efter den senaste
Atlantkryssningen, vilken avslutades förra torsdagen följt av fyra
övernattningar i Fort Lauderdale.

Hur jag än bär mig åt så kan jag inte få våra förfäders färder över 
Atlanten ur mitt huvud.

Allt från Christoffer Columbus till Vikingarna och till våra tappra
Utvandrare som lämnade allt bakom sig och gav sig ut över Atlanten.

Här sitter jag och tycker att man är tuff efter en Atlantfärd ombord 
på ett Kryssningsfartyg där alla bekvämligheter är naturliga, ett
fartyg som är byggt för att korsa de sju världshaven.   

Atlanten

Denna gång från Europa till det stora landet i Väst, inte tvärtom
som de två tidigare kryssningarna handlade om, d.v.s. i våra 
förfäders fotspår eller kölvatten som man kanske borde skriva.

Vårt vackra kryssningsfartyg Celebrity Infinity

Celebrity Infinity i spanska staden Vigo

Det hela började med att vi flög till Gatwick som ligger strax
söder om London. Därifrån bussades vi till Harwich c:a 17 mil från
flygplatsen. Vi var runt 80 svenska (+ 2 norska) resenärer som skulle
 iväg på denna kryssning arrangerad av Globetrotter. Totalt fanns
drygt 2000 resenärer, flest amerikaner.

Bussarna anlände några timmar innan kryssningen startade

Terminalen i Harwich var spartansk men personalen var mycket trevlig och
incheckningen gick ganska snabbt och smidigt.

Sedan var äventyret igång

Ett dygn till sjöss följdes av en dag i franska La Rochelle som
ligger några mil från Bordeaux. En liten fin stad med en stor lust-
båtshamn fylld med vackra farkoster. Det trevligaste minnet här-
ifrån var det ståtliga avskedet från stadens turistvärdar och 
värdinnor.  

Ett vänligt förväl från La Rochelle

Gijon (Spanien)

Gijon satte inga djupare spår hos undertecknad. Kanske mest beroende på 
att vi båda stannade ombord.

På samma sätt som i La Rochelle så bjöd staden på fri busstransport till centrum. 
Hamnarna i La Rochelle och Gijon låg ensligt och en bra bit från städernas centrum.

De som jag pratade med var ändå nöjda eftersom det var en vacker dag. 
Det var söndag, vilket innebar att som i andra spanska städer så
 promenerade folk längs stadens fina gata och visade stolta upp sin
 familj och givetvis främst sina barn. 

Full storm väntade

 När fartyget lämnade hamnen i Gijon så meddelade fartygets Grekiske Kapten 
att vi hade hårda vindar att vänta på vår färd mot nästa hamn, 
Spanska Vigo.

Man hade ställt in kvällens show av denna anledning. Gijon ligger i Biscayabukten 
vilket för respekt med sig. Vi befann oss i numera kända stormen Simones farvatten. 

Simone ställde ju dagen efter till med stor oreda i England och senare
 i Danmark och Sverige.

Det skulle väl inte vara så farligt tänkte man. Första timmen var ganska
 normal men när vi därefter satt oss till bords i huvudrestaurangen som
ligger längs akterut så började det på allvar. 

Vi for upp och ner ungefär som man åkte berg- och dalbana. Ena sekunden högt upp
 i luften för att i nästa sekund braka ner med en våldsam smäll.

 De första 4 à 5 timmarna kändes det som om man satt på en jättegunghäst. 

Upp och Ner Upp och Ner.

Därefter så hade vi kommit ut ur Biscayabukten och kursen ändrades till
 180 grader d.v.s. rakt söderut, längs den spansk/portugisiska kusten.

 Inte blev det bättre med det, nu kom de stora vågorna från Atlanten 
in i fartygets sida istället. 

Jag låg och funderade på hur en löpsedel här hemma skulle se ut 
nästa dag samtidigt som jag höll fast mig krampaktigt i sängen.

Fartygets intern TV informerade om läget. Ena sekunden var vinden
 uppe i 65 knop och nästa i 40 knop. Jag tog ett foto för att kunna
 visa upp detta.

62 knop vilket innebär c: a 31 meter i sekunden = nästan orkanvindar.
Vindstyrka på 32,7 m/sek räknas som Orkan.

 Detta var den värsta stormen jag upplevt under alla år jag kryssat eller
varit till sjöss. Samtidigt tänkte jag på nästa 8 dygn på Atlanten utan
någon som helst landkontakt. Skulle det bli lika jävl..gt??

   
Sedan blev det lugna gatan

Nästa Vigo som jag gillar skarpt bl.a. på grund av att fartygen lägger till 
mitt i staden. 

En dag i Vigo och därefter sista staden i Europa innan kryssningen börjar
 på allvar, Lissabon. 

 Lissabon är en viktig hamn för de som skall över Atlanten 
men även för fartygen som är på väg från Medelhavet till vår del av 
Europa.

Heldag i Lissabon. Besättningen fick sin vardagliga dos av säkerhetsövningar.

Full tank, tack!

P&O Cruises Azura, mellanlandning på väg mot Karibien.


 Raka spåret mot Nassau (Bahamas)

Åtta dygn, kurs 274 grader och 19 knop. 

Nu skall jag dock inte avslöja för mycket, så mycket kan jag säga att
 det blev en mycket behagligare kryssning. För varje dag så steg temperaturen. 
Som mest hade vi 29 grader.  

Vad hitta på i åtta dygn? Jag kan lova att det blev inga tråkiga stunder.

Mer om detta, om Ni orkar läsa kära vänner, i nästa blogg...

Hälsar 
Kenneth och Anne-Marie