Den längsta dagen

Veckans Videoklipp på Malmoearena:

Egna uppladdningar: Sök Sven Zetterberg
Favoriter: Sök Galenskaparna, Trögfattarföreningen

För större bilder peka på dem.
För större skärm tryck på f11 tangenten


Den längsta dagen.

Långfredag, en dag som alla andra numera. Så har det inte alltid varit. När undertecknad var ung d.v.s. på 50 - 60 talet var detta årets värsta dag. Allting utom kyrkorna var stängt, TV visade bara ytterst tråkiga program och musiken i radion var lika uppmuntrande som om ett dussin kunglighet gått bort.

Det som också var annorlunda då mot nu var aprilskämten. Folk gick på dem hej vilt trots att dessa ofta var mycket bisarra. Man var helt enkelt inte så förberedda då som numera. Man anar ju idag i alla hörn aprilskämt även när det inte är den 1:e april.

För att återvända till Långfredagen så fanns ett undantag från denna mörka och dystra dag.
I Halland där delar av min släkt bodde där fanns en liten ort c:a 30 km från Halmstad längs Nissastigen (tyvärr minns jag inte namnet på orten) som hade dans för allmänheten denna dag. Detta var något mycket stort och var troligen enda plats i landet som bjöd på dans skulle jag tro.

Någon större lycka på dansgolvet hade jag dock inte eftersom de Halländska pågarna såg mig som en utombys, vilket jag ju också var, och man gjorde allt man kunde för att psyka, hota och stöta bort mig.

Volvo och SAAB









Världens läckraste Cabbe?







Nu tänkte jag övergå till bilbranschen. Som Ni kan läsa av min profilbeskrivning så har jag i mer än halva mitt yrkesverksamma liv arbetat med bilar. Något som givetvis satt sitt spår i form av att jag följer det mesta som skrivs och sägs om branschen. Som svensk så ligger våra svenska bilmärken mig varmt om hjärtat och det är inte utan stolthet när jag möter en Svensk bil på andra sidan jordklotet. Kanske då främst Scania och Volvos lastbilar som rullar på de märkligaste platser på jorden.

Ford och GM ratade Volvo resp. SAAB och det pågick en process under c:a ett år för att sälja alt. avveckla våra älskade bilmärken, en process som höll alla på halster.

Facit, Volvo blev Kinesiskt och SAAB holländskt med ett oroväckande ryskt inslag.

Jag måste nog säga att lösningen knappast blev den bästa för Svensk Bilindustri. Positivt dock att våra biltillverkare får finnas kvar. Jag litar inte på Kineserna och än mindre på Ryssarna. Jag är rädd för att båda märkena sakta men säkert utfasas från Sverige och Holland (Volvo har ju en fabrik där också).


Oblyga Kineser

För Kineserna som ju inte är oblyga direkt när det gäller industrispionage, kolla bara buss-tillverkarna som kopierats friskt, så är detta bara ett annorlunda och mindre smutsigt sätt att skaffa sig kompetens och industriell framgång.

Sedan är det en annan sak att ytterst få experter tror att SAAB överlever på sikt medan Volvo går en ljusare framtid till mötes.

Själv är jag inte så dyster när det gäller SAAB, fast alla nyhetsmedia älskar att berätta om att SAABs försäljning minskar vecka efter vecka. Det visar på en stor okunnighet när man inte är medveten om att det tar sin tid att få upp produktionstakten igen. Just nu tillverkar man c:a 100 bilar i veckan för att inom kort öka takten till 400 bilar/vecka. Om man betänker att SAAB väl har bortåt 500 återförsäljare (en ren gissning) världen över så måste man rimligtvis inse att det tar sin tid innan bilarna är ute på marknaden igen i full skala.

Återförsäljarna måste ju för fasiken ha bilar att visa upp och sälja först!

Dessa negativa rapporter kan dessvärre vara till stor skada för SAAB och diverse journalister borde tänka sig för och inte bara slicka i sig negativa försäljningsrapporter från SAAB försäljningen innan man sågar märket helt.

Glöm inte att SAAB bygger fantastiska bilar och har mycket i röret inför framtiden. Glöm inte heller att GM:s satsning på SAAB var skandalöst dålig och satsningen från GM:s sida var både loj och återhållsam.


Volvo då?













Som gammal Fordmedarbetare förstår jag inte Ford. Volvo har aldrig haft det så bra förspänt som nu och jag tror att Volvo snart tjänar bra med pengar igen. Ford har förvisso förlorat stora summor på senare år genom att äga Volvo. Annat var det för 6 à 7 år sedan då Volvo ensam mer eller mindre räddade Ford att gå under. Minnet är kort.

Så är det i bilbranschen, ibland går det upp och ibland går det ner. Att sedan Ford erhållit en massa kunnande och kompetens, (vilket även gällt GM) inte minst inom säkerhetsområdet, från Volvo är snabbt glömt.

Nu borde Ford sålt Volvo till det Svenska konsortiet (även om budet var lägre) och istället förstärkt samarbetet, det hade alla tjänat på kan jag lova.


Vad är det för fel på oss Svenskar?

Jag köper ständigt tyska motortidningar. Dessa är mycket välgjorda och har mycket bra biltester eller? När man jämför olika märken så av någon anledning så vinner a l l t i d en tysk bil.

Jag retar mig för att jag redan innan testen kan gissa vilken bil som vinner d.v.s. om det finns en tysk bil med vilket det alltid gör.

Kontentan av ovanstående är att de tyska motorjournalisterna i vått och torrt alltid håller på sina egna märken. Jag erkänner gärna att de tyska bilarna är bra, men är dessa alltid bäst frågar man sig?

Den tyska motorpressen stöttar sina egna vilket man önskar att även våra journalister gjort något bättre än vad som regel är. Här tycks det vara en fjäder i hatten att, ofta, utan större anledning ha en negativ attityd mot våra egna märken.

Jag utgår från att samma förhållande råder nästan överallt utom i Sverige.

Jag blir förbannad
varje gång jag ser en Svensk minister eller annan höjdare avlönade av Svenska skattebetalare komma i en BMW eller Mercedes på våra gator/vägar.

När såg man en utlänsk dignitet på hemmaplan komma i en bil från annat land än sitt eget?

Har man en egen bilindustri med bilar som har liknande förutsättningar som importbilarna så skall man förbanne mig åka i sina egna bilar med stolthet, skäms vi för Volvo och SAAB månde?


Toyota.

Just nu pågår näst intill en häxjakt på Toyota, världens största biltillverkare. Anledningen är att Toyota har tvingats att återkalla miljontals bilar för fel som lär påverka bl.a. säkerheten. Miljontals bilar är mycket även för en tillverkare av Toyotas mått. Man anar dock en hel del skadeglädje inte minst från dom stora på andra sidan Atlanten. Man strör gärna lite extra salt i såret och glömmer fort alla sina egna fel.















Toyota har öppet redovisat problemen vilket det är lag på men det finns tillverkare som dolt liknande problem tidigare. Mazda eller Mitsubishi, tror jag att det var, som råkade illa ut för ett antal år sedan då man dolt en rad liknande allvarliga problem.

Beträffande Toyotas kvalitetsproblem så känner jag inte igen mig. Jag har nu kört en Prius i drygt två år och hur jag letat så har jag inte hittat en enda lös skruv. Det har nästan känts overkligt att inte ha en enda anmärkning när bilen lämnats in för service. Jag har dock kört alla möjliga märken genom åren men aldrig en sådan felfri bil. Mitt förtroende för Toyota som bilar är orubbat.

Oroväckande snabb service?

På en punkt är jag undrande. Att få gjort en s.k. stor service vars kostnad för enbart arbetet löd på 3.250:- inkl.moms låter oroväckande när man noterat att bilen kördes in på verkstaden kl 14 och 15.30 hade jag bilnyckeln i handen.

En och enhalv timme tog det att göra en stor service på bilen. Man undrar hur hinner man med detta?

Hur mycket blev egentligen gjort?

Fast den snabba servicen skall man ju inte skylla på Toyota. Återförsäljaren är att gratulera, ni förfogar troligtvis över en av landets snabbaste mekaniker.

Bästa Hälsningar

Kenneth

Foton: Från nätet och undertecknad

Kolla gärna:

www.kennethsvardagfoton.blogspot.com
www.kestravel.se