torsdag 20 augusti 2015

Parkeringsproblem




Ferraridagar på Nûrburg Ring. Inga parkeringsproblem om du har en röd Ferrari.
Då kan Du lugnt parkera i depån.
En blogg som handlar om att parkera

  Vem har inte retat sig på den lilla lappen på vindrutan på sin bil? Jag har och
  säkert de flesta med mig. Hur noggrant man ändå kollar skyltar, klockan,
  P-skivan och allt som har med att ställa undan sin bil en stund så lika för-
  baskat så sitter lappen där. 

  Just nu så har problemet aktualiserats med alltifrån Bilmålvakter och 
med bilar med falska Handikappintyg. 

  Värsta avarten är den senaste, d.v.s. bilar som ställer sig på P-plats för  
handikappade.

Människor som redan är hårt drabbade men som ändå försöker att leva 
ett drägligt liv får det allt svårare. 

Vanliga hyggliga trafikanter retar sig givetvis på den lilla lappen på
vindrutan men betalar som regel snällt. Betalar man inte så sätter
jakten igång. Ett telefonsamtal till myndigheten utmynnar ofta
 i ett Jasså!!

Betala först in och överklaga sedan är det standardsvar som ges.

Lokala trafikregler

Myndigheten hänvisar till de lokala Trafikreglerna som finns i varje stad.
Man förväntar sig att man skall begära alt. ta del av det lokala trafik-
reglerna på alla orter.

Själv försökte jag ta del av dessa i Malmö för några år sedan men på 
Gatukontoret uppgav man att man för tillfället inte hade några tryckta. 

Under flera månader så besökte jag och vänner till mig Gatukontoret
för att få dessa men med samma resultat. Gå in på nätet var 
standardsvaret, precis som att man begär att alla skall ha en dator.

(Förresten, min fråga besvarades inte på nätsidan så detta råd var 
ett slag i luften för mig.)

Bilmålvakter


Många jublade nog när en lag som skulle bekämpa detta problem kom.
I storstäderna så fanns det människor (målvakter) som hade massor
med bilar och mycket höga skulder. Som mest är en målvakt skyldig 
1,5 miljarder kronor. 121 målvakter äger mer än 100 fordon var. 

Man skulle även klotsa bilarna, något som ex.vis tyskarna gjort i 
många år. Man skulle också bogsera bort fordonen och bilens ägare
skulle betala en bra slant för att få tillbaka denna.

Hur tror ni att det gick, gissa? 
se länken ovan så får Du svaret

Handikapptillstånd

Jag fick mycket obehagliga rysningar när jag lyssnade på Nyheterna
igår Onsdag. Vad är nu detta??? Varför har ingen gjort något? 
Hur kan man behandla dessa stackars människor på detta sätt 
och hur fungerar hjärnan på dessa råbarkade skurkar som an-
vänder sig av dessa falska intyg.

Nej men den hygglige medborgaren skall sättas åt hårt utan pardon.

P-bolagen då?

De ägnar sig åt de hyggliga människorna, det är enklast så och det 
ger klirr direkt i kassan. Just nu i Malmö verkar dom piggare än mörtar. 
Parkerar man en bil vid ICA Maxi i Västra Hamnen så finns en P-vakt
direkt på språng. Han har koll på varenda bil som parkerar där och
det tar inte många minuter förrän han är framme vid det nyparkera-
de fordonet och lappar direkt om inte P-skivan finns på plats.   

Den stora njutningen 

En annan stor inkomstkälla är Datumparkering. Startar den klockan
8 på morgonen så är beredskapen då på högspänn. Två eller tre 
minuter efter kl 8 så kommer P-Malmö ofta förstärkt med en bil från 
något vaktbolag med en tillfällig påklistrad P-Malmö skylt. 

Vi hade kontor på Krutmeijersgatan i Malmö en gång i tiden. En dag
i månaden så var det Datumparkering och sju - åtta bilar blev normalt
 lappade.

Denna process tog bara c:a 10 minuter.

Men en dag inträffade något jag aldrig upplevt vare sig förr eller senare. 
Ingen bil på den sida som skulle städas utan en tom gata med undantag
 för de fordon som stod på rätt sida. 


Egentligen skulle jag sympatisera med Kommunen och P-bolaget, det kom
ju inte in några pengar från Krutmeijersgatan denna dag.
  
   Turisterna

Nu har något ljushuvud fått för sig att vi skall börja jaga utlandsturister
som har parkerat fel.

Vad har det blivit av det hyggliga och snälla landet Sverige? Alla skall
jaga alla.

Vi borde vara tacksamma om vårt land lockar turister, deras pengar ger
betydligt mer än att ta in och lappa en och annan turist.

Jag kan hålla med om att sker det ett grovt övertramp så kan det vara
Ok. Man kan knappast begära att en tysk/fransk turist skall ta del av
lokala föreskrifter i alla städer man kommer till eller kanske t.o.m
bara köra igenom.

Strassbourg  

Själva gjorde jag mig skyldig till en enkel felparkering i denna stad för 
många år sedan. Jag störde ingen och det handlade om ett missförstånd.

Vad gjorde jag? Jo jag rev lappen och såg lika glad ut för detta.

Några månader senare kom ett brev från Myndigheterna i Strassbourg,
där jag uppmanades att inställa mig i rätten. Egentligen ganska kul men
även detta rev jag och ännu har inget hänt. 

Summa Summarum

"Kläm hårt åt de riktiga syndarna"


Min favoritstad Berlin
 hanterar detta med felparkeringar med fingertoppskänsla.

Vännen 
Kenneth

foto undertecknad

fredag 7 augusti 2015

Vart är vi på väg 2


Vart är vi på väg forts.

Min förra blogg blev mycket välbesökt. Jag stack ut hakan och förväntade 
mig kraftiga protester och många bemötanden. Därav blev inget.

Mycket av det jag skrev har jag sedan snappat upp i diverse tidningar, vilket
är bra. 

På drygt en vecka så har man inte skjutit eller bombat i Malmö. Tro inte
att detta har slutat för gott, tyvärr!

En av mina vänner som bor på Gamla väster berättade att man vaknade
av två våldsamma smällar för några dagar sedan. Inte en rad i tidningarna
så det var nog bara någon form av skrämskott. 

I natt strax efter klockan 4 så smällde det rejält vid min bostad. Jag råkade
vara vaken och rusade mot balkongen för att se var som hänt.

Inte en människa, inte så mycket som en katt. Själv tror jag att man just
nu skrämmer med fyrverkeribomber. Dessa är lätta att anskaffa och gör
ingen verkan mer än att det smäller rejält.

I natt vid ett-tvåtiden så noterade min hustru att en helikopter
svävade över bostadshusen i mitt område, varför? Detta händer bara
när MFF har hemmamatcher och spelar mot lag med stökiga supportrar.

På tal om detta så spelar Malmö mot Göteborg i helgen och då vet man
vad man kan förvänta sig.



Några foton som visar hur det kan se ut inför vissa motståndare.
 Poliser saknas det i alla fall inte.
MFF supportrar bäst i landet?

Nja det ligger något i detta, MFF framgångarna i Champions Ligue-
kvalet visar vilket fantastiskt stöd MFF har. Härligt, slipper vi bara
dessa idioter som fördärvar matcher med att tända bengaler så vinner
alla på detta. Nu senast mot Salzburg hade man tydligen tagit sig
i kragen, syntes inga bengaler, åtminstone i TV sändningen. 

Men svansen är inte alltid så trevlig. Till bortamatcherna så brukar två
bussar avgå från Lorensborg. Trevligt, men vid lastning av bussarna så
släpar man ombord massor med Ölflak. (Man kan undra vem man köper
dessa öl av, inte på systemet i alla fall.)

Efter senaste bortamatchen mot Norrköping så anlände bussarna strax
efter midnatt.

Det drogs och släpades ut massor med skräp från den buss som 
stannade rakt under bostaden.  
  

Dagen därpå, någon gång på förmiddagen, så plockade någon bort drygt 
hälften medan resten fick ligga kvar ytterligare någon dag tills staden 
tog bort de sista resterna. 

Nu skall jag sticka ut hakan rejält

Några år innan Öresundsbron kom till så gick det bl.a. Bussar från Kastrup
till Malmö. De var dubbelledande eftersom många passagerare åkte med
dessa bussar.

Jag och Anne-Marie åkte vid flera tillfällen med dessa bussar och vid
en av dessa överfarter i en smockfull buss så steg som vanligt en 
tullare ombord.  Han sa alla skall passera tullfiltret och bagaget skall med.
Alla ombord på bussen suckade inte minst föraren. Även vi blev irriterade
men själv löste jag problemet elegant. "Vi går på rött" sa jag till Anne-Marie,
"men vi har inte för mycket med oss". Strunt i det, det fanns ingen i denna 
kö och tullaren frågade vad vi hade, mitt svar var att "jag är osäker 
på hur mycket man få ha så för säkerhets skull ställde vi oss i denna kö".

Naturligtvis så bekräftades att vi bara hade vad vi fick ta in i landet 
och några minuter senare   satt vi i en taxi till bostaden medan
 en lång ringlande kö i sakta mak rörde sig.

Vad vill jag säga med detta? 

Jo, fr.o.m. bron öppnade så släppte "nästan" alla hämningar Det var
mer eller mindre raka spåret över gränsen.

Vad skulle man t.e.x. säga om passagerare och fordon på alla
 färjor, Ö-bron mm inte skulle släppas in i landet utan att tullare 
och resurser fanns på plats för att kolla alla fordon. Då menar 
jag tillräckligt med tullare.

Egentligen inget konstigt, t.e.x. inga flygplan får landa i Sydney
mellan kl 24 och 06. Detta beror delvis på störande ljud från flygplan
 men även p.g.a. att ingen tullpersonal/passpolis finns på plats 
mellan 24.00 - 06.00.

På den tiden jag själv flög ett litet privatplan så fick man inte 
landa (Bulltoftatiden) när som helst. Det måste finnas tullare 
och då även passpoliser på plats.

Nu vet jag att massor med entreprenörer och sådana som är beroende
av att passera gränsen alla tider på dygnet går i taket.

Detta är enkelt att bemöta. In med en armé av tullare vid alla våra
gränser så kanske vi kan ha öppet dygnet runt men inte förr.

En annan orsak till 
urspårningen
   
I slutet av förra århundradet så stängdes fritidsgårdar ner 
på löpande band i hela landet. 

Här fanns s.k. Mammor och Pappor som var som föräldrar till ung-
domen. Ansvaret lades till stora delar över på idrottsklubbar som
skulle fostra vår kommande generation. Ofta så ersattes dessa
viktiga personer med s.k. milersättning som var pinsamt låg. 

Här skulle man istället satsa rejält men klubbarnas ekonomi tillät 
inte detta, vilket tyvärr innebar att allt flera ungdomar hamnar snett
här i livet.

En gammal vän till mig (som tyvärr inte lever idag) Tore Nilsson
Poliskommisarie och tillika Ordförande under ett antal år i 
IFK Malmö Handboll sa till mig vid ett tillfälle 

"Kenneth det är sällan att ungdomar som engagerar sig i idrott 
hamnar i polisregistret"


  Till slut 
Vänta inte in problemen 

Det finns något som man helt gett fan i under många år d.v.s. 
Att Förebygga. Titta på Järnvägen exempelvis, här gällde det att 
köra så länge det går och sedan ta problemen när dessa kommer...

Idag ser vi resultaten.

Ha det så bra
Kenneth

foton undertecknad



lördag 25 juli 2015

Vart fan är man på väg?



Malmö (Sverige)
vart fan är vi på väg?

Jag har bott i Malmö nästan hela livet. Har alltid älskat min stad. En stad som
idag har växtvärk och t.o.m. jämförs med några av världens våldsammaste
städer.

Vad hände? Ja säg det, jag borde kunna svara på detta men känner
mig mållös.

Om vi går tillbaka 15 år d.v.s. till tidpunkten för öppnandet av Öresundsbron
så får vi lite av svaret.

Bron var verkligen efterlängtad, inte minst av mig, men inte trodde jag
att det skulle vara fritt fram för alla som ville över sundet. 



Tidigare så möttes man av tullare och passpoliser när man kom med
färjan från Dragör. Nu behövdes inte detta tyckte man.

Öresundsbron har kallats för Sveriges största brottsplats, 
tyvärr med all rätt.

En vanlig dag vid någon av alla butiker vid tyska gränserna, lagligt?

EU:s Schengenavtal sa att man inte fick stänga gränserna, bra men 
ändå ifrågasatt. Det handlade om ett önsketänkande som tyvärr
inte fungerat i alla avseenden.  

Bil efter bil körde raka spåret in i Sverige. Fullastade med sprit, knark, 
flyktingar, cigarretter, vapen mm. Nej Nej det blev helt fel.

Praktiskt taget så intresserade få myndigheter sig om detta. Jag vill
minnas att tullen permitterade en massa människor istället för att
göra tvärtom. Att vi hade hamnar (Ystad, Trelleborg, Helsingborg mm)
 som mer eller mindre öppnades för samma klientel brydde ingen sig om. 

Man var helt förtvivlad över detta men myndigheten visste bäst.

Ni vet själv vad som hände. Detta behövs inte upprepas. TV/radio/ 
tidningar rapporterar dagligen om införsel av jättepartier sprit och 
cigarretter. Tyvärr så bryr sig få om detta. Danskarna som ser 
alla dessa fordon rycker på axlarna för Danmark är ju "bara" ett 
transitland.

Många bussbolag överlever tack vare dessa mängder av folk som
skall handla sprit och cigaretter i Tyskland.

Nu skall jag inte gagga mer om detta men vill gå två år tillbaka
 till tidpunkten då skjutningarna började på allvar i Malmö.

Polisen skall fixa allt

Ständiga demonstrationer kräver stora och extremt dyra polisinsatser
(Malmö 7.3.2009 -Tennis Sverige-Israel)

Vrid klockan tillbaka 
c:a 30 månader

Efter en rad skjutningar och andra våldshandlingar så utlovades det
från högsta håll att Polisen skulle förstärkas rejält. 

Malmöborna skulle kunna pusta ut och känna sig säkra.

Plötsligt så vimlade det av polisbilar och poliser, våldet hade tagit paus
och man kände sig trygg och säker på ett annat sätt än tidigare.

Det gick några månader och det blev tunnare och tunnare med poliser.
Vad hände? Var blev den brett och vitt utlovade satsningen av?

Malmöborna sveks, allt blev som förr igen men värre. 

Nu blev bombningar, skjutningar och narkotikaförsäljning (ofta på 
öppen gata) vardagsmat igen.

Enda gångerna vi såg poliser från vår balkong 13 våningen så var det 
när det var fotbollsmatcher. Det kunde vara HIF, Djurgården, Göteborg
 m.fl. 

Då vimlade det av polispiketer, vanliga polisbilar, ridande poliser. 

Det behövdes nog för även klimatet kring fotbollen har mer och mer
 försämrats.

Räkna Polispiketer
 Kolla bilden - noga

 12 polispiketer fullastade med poliser + ridande poliser och 
en helikopter hovrande ovanför våra huvuden.
(OBS fick inte med alla polisbilarna på fotot)

Tro inte att detta var alla, för runt Swedbank Arena (fotbollsstadion)
fanns också en massa poliser och säkert vid Malmö C också och
lite varstans i staden. 

Finns inte dessa poliser tillgängliga till vardags för att kunna
skydda/ingripa vid händelser som relaterats ovan? 

 Vem skall man skylla på?

Politikerna säger de flesta, anklagelserna haglar mot än det ena
och än det andra hållet. Alla skyller på alla. Skit i det, nu måste 
alla ta ett gemensamt ansvar. 

Glöm att samla politiska poäng. För utan ett gemensamt ansvar 
för Malmös eller hela landets framtid så blir det bara en massa
politiskt käbbel och det vill inte våra medborgare uppleva mer.
   

Moster Ella

Min gamla moster Ella (80 år) ringde häromdagen, vilket var mycket
trevligt eftersom vi sällan pratas vid nuförtiden.

Ella bor i en mindre ort i Västergötland och kände en stor oro för mig
och Anne-Marie.

Hon ställde givetvis frågan vad som händer och om vi var rädda?

Nja svarade jag, vad som händer står i tidningarna och rapporteras
 dagligen om i Radio/TV. 

Jag berättade att vi bor en bit från händelsernas centrum men nu
smäller det lite varstans, d.v.s. även i lugna områden.

En opinionsundersökning

För c:a ett halvår sedan så kom en opinionsundersökning från 
Malmös Politiker. 

Denna handlade till större delen om Malmöborna kände sig
trygga. Jag fyllde i denna så gott det gick och den totala 
kontentan av undersökningen blev att Malmöborna kände sig 
trots allt trygga. 

Idag tror jag att svaren blivit annorlunda men de flesta känner sig 
nog ändå trygga trots allt, givetvis beroende på var man bor i staden.


Var finns polisen?

 Idag så ser man väldigt få poliser ute på stan. Vi bor vid en av 
Malmös mest trafikerade gator men ser bara någon enstaka polisbil
 på dagen.

Nu är det som regel väldigt lugnt på dagen, den intensiva trafiken till 
trots. Ändå efterlyser man att en och annan polisbil visar upp sig.

På kvällarna är det fortfarande tomt med polisbilar, vilket är märkligt
för då är det en hel del Bilar och MC som gärna vill visa upp sig.

Att hitta en polis i en buss t.e.x.  är sällsynt, liksom poliser till fots.

 Detta med poliser på gator och torg och även i bussar/tunnelbanetåg 
hittar man i alla (nästan) storstäder. 

Ombord på bussar kan man faktiskt snappa upp en hel del och även
ge en trygghet för övriga ombord.

Vad gör 
Polisen/Rättsväsendet?

Jag tror att polisen gör så gott dom kan. Jag tror att felet ligger på 
högre plan med alla omorganisationer som man ständigt drabbats av.
Nya chefer och nya idéer, ibland kan det vara svårt att hänga med
i svängarna.

Men att det skall kunna handlas knark öppet utan polisens ingripande 
är sjukt så att det förslår. 

Sedan så känner jag att lagen borde kunna ändras så att man inte 
skall ut på gatan direkt igen efter ett förhör när man medverkat
till någon form av våldshandling.

Det skall kännas att lagens långa arm inte är något att leka med.

Det är möjligt att jag är lite blåögd men i så fall är 90% av alla 
medborgarna också detta. Vi är ju inga experter fast det kanske
verkar så.

Ha det så bra
Kenneth

foton Undertecknad
   
Ps. Jag skulle absolut inte vilja vara utan Öresundsbron 
men man måste snabbt som katten täppa till den.



fredag 3 juli 2015

www.muma.se



Time Out för min Time Out

Nu tänker mina besökare av bloggen. Blir man aldrig av med den jäkeln?

Tydligen inte. Jag mer eller mindre lovade att jag skulle ta en Time Out
och så tog det bara en vecka drygt så är jag igång igen.

Men jag har inget dåligt samvete. Jag upplevde för några dagar sedan
(1 juli) Spårvägsjazzen i Malmköping och detta måste jag bara skriva 
några rader om.

För att ta det från början så blev vi hembjudna till Kristina och Bengt i
Torshälla. Man lockade inte bara med kortspel, god mat och diverse
drycker utan också med Spårvägsjazzen i Malmköping.

I Malmköping finns ett av landets populäraste Spårvägsmuseum 
och sedan 12 år tillbaka så har man den första onsdagen i Juli ett 
arrangemang som kallas för Spårvagnsjazz.

Bengt har själv varit med i Jazzbandet tidigare men numera så lyssnar
han lika gärna.

Jag kollade på nätet för att stilla min nyfikenhet och där stod bl.a. att 
man åker från Malmköpings gamla järnvägsstation med spårvagn till
Östersjön. 

Herregud tänkte jag, det måste vara minst 10 mil till Östersjön men
 det visade sig att det bara var c:a en kilometer till Östersjön som var 
en vacker Sörmländsk insjö. 

Malmköpings gamla vackra Järnvägsstation, som tillhört numera nedlagda
Mellersta Södermanlands Järnväg, är nu basen för Spårvägsmuseet.

    Vi klev på en av de många fina spårvagnarna som fanns i trafik 
för transporten till platsen för konserten.

En av de modernare spårvagnarna som fanns till förfogande
En glad ung och stolt konduktör tog väl hand om passagerarna
Transporten tog c:a 15 minuter med stopp vid två hållplatser, varav den ena av
dessa var en mycket vackert belägen campingplats.

En timme innan jazzen startade så var platsen för konserten nästan helt
 fylld med förväntningsfulla människor som dukat upp rejält inför kvällen. 
Publiken värmdes upp med allsång och underhållning av en trubadur 
tillsammans med sin partner.

Notera hållplatsskylten
Prick klockan 19 så rullade spårvagnståget in på Hållplatsen. Nu var
det förvisso ingen spårvagn men en f.d. godsfinka dragen av ett av de 
vackraste lok jag sett. Ett lok som tillhört Helsingborg-Råå- Ramlösa
Järnväg.


Från den öppna godsvagnen hördes det häftiga toner från New Orleans
och så fortsatte det i två timmar (inkl paus).




Bandet bestod av 8 musiker som träffas en gång om året, d.v.s. i samband 
med Spårvägsjazzen. Samtliga utom trummisen var veteraner som finns
med lite överallt. Trummisen som var betydligt yngre än de övriga gjorde ett
bra jobb även han.

Extra trevligt var det att jag känner den duktige bassisten Lars Brokvist
som även finns med i Lilla Storbandet som är mycket populärt i Sörmland.

Vi fick också nöjet att lyssna på musikkören MUMA vilken bestod av fyra
 pigga damer. 

Bl.a. så fick vi veta att MUMA stod för Museumsspårvägen Malmköping. 


En flotte med glada människor njöt av kvällen och konserten.
Man kanske t.o.m. satte in en slant på Museets konto som tack.  
Konserten slut och tåget rullade iväg men på sedvanligt sätt så backade man tillbaka
 för att tacka för jätteapplåderna, verkligt festlig avslutning.
Sammanfattningsvis så är jag mycket imponerad. Detta måste vara
världsunikt med att presentera jazz på detta folkliga sätt. Ni som tar
del av min blogg borde göra en kråka i almanackan för nästa år.
Detta får man bara inte missa.

Att sedan Sverige bjöd på sin vackraste sida med den vackra
naturen tillsammans med en flödande sol gör att denna kväll
kommer man att minnas så länge man lever.

Jag kan inte heller nog berömma den eller de som varit med att
skapa detta arrangemang mitt ute i obygden. Önskar att jag själv
kommit på något så genialt.

Tack till Dig/Er och hela 
Museums organisationen.
www.muma.se


Torshälla

Jag har vid tidigare tillfällen berättat om denna idyll, tillhörig Eskilstuna
kommun. Ni kan hitta en del av detta om Ni Googlar på 
Kenneths Vardag Torshälla.

Denna blogg var ju tänkt att berätta om Spårvägsjazzen men
 Anne-Marie lånade min kamera en stund och kom tillbaka bl.a. 
med nedanstående foton:

Hem för fjärilar


Semesterhem för Bin
Hem för fladdermöss
Någon bostadsbrist råder inte i Torshälla som ni förstår.

Nu återgår jag till min Time Out


Bästa Hälsningar i sommarvärmen.
Kenneth och Anne-Marie